Jag älskade Jan Lööfs illustrationer redan som liten. De har det där lilla extra – mystiken, detaljerna och knorrarna! Han är en mycket stor inspirationskälla för mig.
Ps. Skrotnisse var det bästa barnprogrammet ever!
Det är bara några timmar kvar av 2011, året som varit en berg -och dalbana på många sätt för mig. Glädje, sorg och några riktiga höjdpunkter ser jag när jag blickar tillbaka. Livet är ju en mix av allt, det kommer vi inte undan, men jag försöker fokusera på det positiva!
Igår och idag har jag tänt rökelser och massor av levande ljus för att bli av med gamla energier, samt rensat både mig själv och huset genom meditationer. Det gamla ska ut och det nya ska in! Känns jättebra!
Jag är oerhört tacksam över att ha fått ännu ett cancerfritt år och jag hoppas naturligtvis att det ska fortsätta så. Många tårar har trillat nerför mina kinder och många timmar hos terapeuten har jag bakom mig, men det har lett till framsteg för mig och min förhoppning är att bli så stark i mig själv att jag kan börja stödja andra unga människor som drabbats av cancer. Det är inget nyårslöfte, men väl en pågående process inom mig.
Nyårslöften är till för att brytas, så jag avger inget.
Däremot hoppas jag att 2012 kommer att innebära många skratt tillsammans med gamla och nya bekantskaper! Och en massa massa kreativitet förstås!
Nu tackar jag mig själv för året som gått, bra jobbat Jennie, och tack till er som älskar mig för den jag är – och står ut med mig i vått och torrt. Ni är ovärderliga och jag tror att Ni vet vilka ni är!
…kom på besök i helgen och den lite större loppan stal som vanligt det mesta av fasters uppmärksamhet. Ganska omgående brukar jag och Malva hamna i ”Jennies målerirum” och denna gång var inget undantag.
- Det är helt fantastiskt! utbrast Malva när jag sa att hon fick använda mitt konstmaterial (som ju är något dyrare än skrivarpapper och hobbyfärg). Sedan målade hon och målade och målade och målade..! Att färglådan behöver saneras nu efteråt är en annan historia, men är man en liten prinsessa så är man och då har man vissa privilegier hos faster.
- När jag blir stor ska jag bli konstnär eller frisör, sa Malva och ja…det ska bli mycket spännande att se om det blir så. Hon har ju helt klart anlag för det med ett stort antal kreatörer i släkten! Det är så roligt för jag känner såväl igen mig i henne, som barn kunde jag också sitta och måla i timtal – helt inne i min egen lilla värld!
Vi pratade mycket om bilderna hon målade och det märks att hon är en tänkare.. Inte mycket lämnades åt slumpen utan hon förklarade noga för faster vad hon målade och varför. Jag bad henne sedan att måla av mig och det blev ett ansikte i en fyrkant med tre cirklar under; ”Rullstolen måste ha hjul för annars kan du inte gå”. Klockrent ju!

Den lite mindre loppan, Malte, är också urgullig naturligtvis! Han hittade mina fårskinnstofflor för första gången och gick förnöjt omkring i dessa, bakvända, en lång stund - och nåde den som försökte sno dem från honom, då blev det liv i luckan vill jag lova..